Morgonen var seg. Upp tidigt för att vara i skolan tidigt. Blev inte bättre av att komma ut till massa snö och kyla. Men trots allt så har dagen ändå gått hyfsat snabbt. Sitter just nu på entrepenörskapen och ska strax ha idrott som även är min sista lektion. Sedan bär det av hemåt för att vara med tess. Blir snack och mys. Ikväll så väntas en massa plugg och övningskörning. Så kommer troligtvis inte ha tid att blogga så ny uppdatering kommer imon.

 

Måndagen va den dagen som var värst.

 

Måndagen var en riktig mardröm. Jag vaknade upp med tårar i ögonen och en pisse blöt kudde. Ville bara förvinna, visste ju vad som väntade den dagen. Men jag samlade ihop mig och gick upp, fixade mig som vanligt och tanken var att jag skulle gå till skolan, väl på väg ut bröt jag ihop igen, jag klarade inte av det. Ville inte lämna henne sådär, jag ville vara med henne till hennes sista andetag. Så mamma ringde skolan och sa att jag skulle komma senare, men det blev inte så, jag stannade hemma hela dagen.

Jag fick som jag ville jag åkte med till vetrinären, såg på när hon fick en lugnande spruta, och kramade om henne medans hon sakta men säkert somnade in. Det var det värsta men samtidigt det bästa jag gjort. För jag fick säga hejdå till henne ordentligt, jag hade vart med henne in i det sista. Men saknaden är enorm, allt känns förfärligt tomt. Men jag vet att hon alltid kommer att finnas med mig vad som än händer. Jag vet att jag fortfarande kommer vakna mitt i natten och tro att än en gång ha känt hennes tassar gå över täcket och röra vid mig i sömnen. Jag kommer inbilla mig att jag ser henne skymta i ögonvrån, just där skuggan möter ljuset, i ett hörn, eller en vrå. Jag kommer höra när hon dricker vatten där hennes vattenskål inte längre finns. Kommer höra hennes mjauo då jag ska mata den andra katten i hopp om att hon någon gång skulle komma tillbaka, men jag vet att det inte går, jag vet att jag någon gång måste släppa taget om henne och gå vidare. Det kommer ta tid med tanke på att jag har haft henne i 12 hela år. Men jag ska göra allt för dig. Min finaste katt. ♥

 

 

Jag behöver hjälp. Jo det är så att jag har bestämt mig för att göra en till tatuering. Jag vet motivet → drömfångare ← Men jag vet inte vart jag vill ha den.. Jag funderar antingen på att göra den på höften eller på revbenen. Själv tycker jag att det är snyggt vilket som, men jag behöver din åsikt för att det ska bli lättare för mig att bestämma hur jag vill ha det. Så du får hemskt gärna kommentera vad du tycker. 

 

Vilket jag inte alls har gjort medvetet. Har haft så himla mycket annat att fokusera på, körkort, skola, träna och spendera så mycket tid som möjligt med min fina katt. Nästa vecka ska hon avlivas och det känns extremt jobbigt. Har haft henne i 12 år alltså -nästan- hela mitt liv. Så att hon helt plötsligt inte kommer finnas där, nä den känslan går inte att beskriva. Att inte kunna höra henne spinna, inte kunna höra henne jama när hon är hungrig och inte ha henne i knät när man är ensam. Men man måste tänka på att det är för hennes eget bästa..hon mår inte bra..det är något fel på hennes njurar och i och med att hon är så pass gammal så finns det inget man kan göra, tyvärr. Kommer bli tomt, men hon slipper att ha ont och framför allt hon slipper lida.

 

Så därför har bloggen blivit lidande. Men som sagt jag har inte gjort så mycket, mer än att plugga dag ut och dag in. I helgen var jag med emma på krogen, de va kul, träffade massa goa människor. Och nu sitter jag och bloggar.