Ska göra det för dig.

Dom senaste dagarna har vart riktigt jobbiga, har inte alls mått bra.
Måndagen va den dagen som var värst.
 
Måndagen var en riktig mardröm. Jag vaknade upp med tårar i ögonen och en pisse blöt kudde. Ville bara förvinna, visste ju vad som väntade den dagen. Men jag samlade ihop mig och gick upp, fixade mig som vanligt och tanken var att jag skulle gå till skolan, väl på väg ut bröt jag ihop igen, jag klarade inte av det. Ville inte lämna henne sådär, jag ville vara med henne till hennes sista andetag. Så mamma ringde skolan och sa att jag skulle komma senare, men det blev inte så, jag stannade hemma hela dagen.
Jag fick som jag ville jag åkte med till vetrinären, såg på när hon fick en lugnande spruta, och kramade om henne medans hon sakta men säkert somnade in. Det var det värsta men samtidigt det bästa jag gjort. För jag fick säga hejdå till henne ordentligt, jag hade vart med henne in i det sista. Men saknaden är enorm, allt känns förfärligt tomt. Men jag vet att hon alltid kommer att finnas med mig vad som än händer. Jag vet att jag fortfarande kommer vakna mitt i natten och tro att än en gång ha känt hennes tassar gå över täcket och röra vid mig i sömnen. Jag kommer inbilla mig att jag ser henne skymta i ögonvrån, just där skuggan möter ljuset, i ett hörn, eller en vrå. Jag kommer höra när hon dricker vatten där hennes vattenskål inte längre finns. Kommer höra hennes mjauo då jag ska mata den andra katten i hopp om att hon någon gång skulle komma tillbaka, men jag vet att det inte går, jag vet att jag någon gång måste släppa taget om henne och gå vidare. Det kommer ta tid med tanke på att jag har haft henne i 12 hela år. Men jag ska göra allt för dig. Min finaste katt. ♥
 
 

28 december.

Nej det är inte den 28 december idag utan det är den 30:onde.
Anledningen till varför jag valde den 28 december är för att min lillebror fyllde år då.
Och den dagen hade jag fullt upp så han inte skriva något om honom.
Tänker inte göra det nu heller, för förhoppningsvis så vet han hur mycket jag faktiskt älskar honom.
 
Sanningen är att din bror är din första "kill kompis".
Ingen kommer någonsin förstå dig lika bra som din bror.
Även om ni inte alltid kommer överens, eller pratar lika mycket som ni borde.
Så kommer han alltid vara din vän.
Medan folk kommer och går, kommer din bror alltid finnas kvar hos dig.
I ditt hjärta.
 
Dagen bestod helt av att fixa inför släkt kalaset som vi skulle ha för honom.
Och efter att alla hade åkt så gick jag nästan och la mig direkt.
Så fanns ingen tid för bloggning.
 
//HANNAFONDELL♥
 
 

min jul

Ber så hemskt mycket om ursäkt för min dåliga uppdatering nu under juldagarna.
Har helt enkelt inte haft tid, har haft en massa annat att tänka på.
Fixa julklappar, umgås med familjen osv.
Så bloggandet blev helt enkelt lidande tyvärr.
 
Dagen innan julafton va jätte mysig, vaknade upp hos pappa.
Åt mysig jul frukost hos honom.
Vid lunch sen så åkte jag, mamma och min bror till mormor och firade jul med henne.
Sen drog vi oss vidare ner till skåne, där vi skulle fira den riktiga julen.
Efter 2 och en halv timma i bilen va vi äntligen framme.
Jag körde och kan ju säga att jag va ganska slut i huvudet efteråt, de va första gången jag köre så långt.
Men det gick bra som tur är.
 
På julafton va de väldigt lugnt, och då menar jag väldigt lugnt.
Gick runt i slapp kläder hela dagen och kvällen, orkade inte heller fixa mig.
Faktiskt riktigt skönt.
"Tomten" kom tidigt, vilket va bra för mina kusiner va helt galna.
Jag fick en massa fina grejer, bland annat ett nytt objektiv men även en analog nikon kamera.
Jätte nöjd.
 
Dagen efter julafton så åkte vi in till kristianstad och träffade resten av släkten.
Fikade lite, innan det var dax att dra sig hemåt.
Jag körde hem också.
 
Och sen dess har det inte hänt så mycket.
 
//HANNAFONDELL♥
 
 

Lördag - Frisören

Lördagen är en sån dag då man vill sova ut.
De är den första helg dagen efter en riktigt jobbig vecka i skolan.
Det känns som att de är denna perioden som allt är som jobbigast. 
Man hör ständigt folk som klagar över att dom är skoltrötta och saknar inspiration till allt.
Och jag är en utav dom, jag blir så sjukt arg på mig själv, för mitt liv är inte så jävla jobbigt.
Men det blir jobbigare när jag inte gör ett piss på dagarna.
Jag är i skolan till 3 varje dag, vissa undandag då jag går till 5 och till 2.
Sen när jag kommer hem så hamnar jag i den jävla soffan framför tvn, när jag vet att jag till exempel behöver plugga till körkort osv.
Så lördagar, ja vi behöver lördagar.
 
Haha men det jag vill komma till är att i lördags så skulle jag vara hos frisören vid halv 9 i göteborg.
Så jag gick upp vid 7, käkade frukost och tog på mig kläder och sån skit.
Hann inte fixa mig men vad gör det, va ju tidigt på morgonen å vem bryr sig då haha.
Vid kvart i 8 körde jag hemifrån, man tar ju chansen varje gång det är möjligt att köra, man kan aldrig träna för mycket.
 
I och med att jag skulle färga mitt hår så började hon med mig, hon la i färg och sånt sen fick jag sitta och vänta medans mamma klippte sig.
När hon var klar så tvätta frisören ur färgen och sen klippte hon mig.
Så nu är håret kort och brunt, och jag gillar det faktiskt.
Bild kommer i ett annat inlägg.
 
När jag kom hem så va jag med tess, vi bakade pepparkakor och satt å prata en massa, jätte mysigt.
Sen vid 4 ungefär så gick jag och min bror hem till pappa för vi skulle åka och fira jul med farmor och farfar och släken, för farmor och farfar ska åka till spanien och fira jul där.
Så dom ville träffa oss innan dom åker.
Det va jätte kul att träffa alla.
 
//HANNAFONDELL♥
 
 
 
 
 
 

Jonathan 18 år.

Idag fyllde min kusin 18 jävla år.
Grattis till honom!
 
Så dagen har spenderats ute i onsala med släkten.
mysigt mysigt.
Käkade god mat och pratade en massa.
 
Efter vi hade firat Jonathan i några timmar så skulle alla åka och kolla på min andra kusin som skulle spela fotbolls match nästan precis intill där dom bor.
Så det var inte så långt.
Men det gick iallafall riktigt bra för dom.
Resultatet blev 8-4 till dom.
Grymt gjort.
 
Hade en jätte bra dag och nu är det dags för mig att sova ska med Emma till kungälv imon bitti..tagga.
 
//HANNAFONDELL♥
 

Home sweet home...eller?

Ja vad ska man säga ?
Nu har det gått lite mer än en vecka sen jag kom hem.
Jag vet att jag inte har bloggat men har inte orkat eller haft tid för det.
Vilket jag borde ha haft men nej.
 
Tänkte väll dra lite kort om hur jag hade det i Turkiet.
Finns inte så mycket att säga i och med att allt var grymt.
Hade strålande sol varje dag och runt 30-37 grader.
Första kvällen/ natten så hann vi inte så mycket mer än att sova i och med att vi var på hotellet i gümbet vid halv 1 ungefär så vi gick och la oss.
 
Dagen efter spenderades på stranden liksom alla andra dagar.
Var på stranden till 4 ungefär sen la vi oss vi poolen till 6 och sen gick vi och käkade.
Kvällarna avslutades med shopping.
 
Och så såg de ut hela veckan.
Träffade en massa goa människor, alla turkar är hur härliga som helst.
 
Men jag rekomenderar verkligen turkiet, sjukt billig shopping, sjukt billig mat & och riktigt trevliga människor.
 
Och alla dom andra inläggen som jag kommer göra nu ett tag framöver kommer bestå av mycket turkiet bilder, i och med att det ser fult ut om man lägger upp alla bilder samtidigt haha.
 
.Och förresten jag skulle vilja tacka min fina vänn Johanna som gästbloggade här under tiden som jag var borta.
Du gjorde en super fin insats.
Och det första jag gjorde när jag landade i Sverige var att gå in och läsa allt fint du hade skrivit.
Okej kanske inte det första gick ju av planet, hämtade väskor mm, men efter det.
 
Kommer ett inlägg till efter detta..
 
//HANNAFONDELL♥

Jag tänker på dig.

Stå ej och gråt vid min grav.
Jag sover ej. Jag gav mig av.
Jag är tusen vindar över sjön.
Jag är silverglittret i snön
Jag är solsken över mogen säd.
Jag är stilla regn i höstens träd.
När du vaknar i morgonens vila
är jag tysta fåglar som ila
i cirklande flykt över vatten.
Jag är milda stjärnor om natten.
Stå inte vid min grav och gråt.
Stå ej och sörj vid min grav.
Jag är ej död. Jag gav mig av.
 
Nu har det gått lite mer än en månad sen du lämnade oss.
Jag tänker på dig varje dag alla minnen som du lämnade kvar.
Men jag är oerhört glad för alla bilder som fanns kvar.
Jag fäller en tår varje kväll och tänker, om du ändå kunde stannat kvar.
Du betydde så mycket.
Och jag saknar dig än.
Min alldeles egna gammelmormor.
 
//HANNAFONDELL♥

Hollister & akuten.

Innan vi lämnade malmö så passade vi på att dra en sväng till emporia.
Jag shoppade lite grejer på hollister, lööve it.
Vi kunde inte stanna där så länge dock, för jag började må ännu sämre än vad jag hade gjort tidigare under dagen, fick frossa och halsen hade blivit ännu mer svullen.
Så vi gick och åt, jag fick knappt i mig något och sen var vi tvugna att åka hem..
 
Var hemma vid 9 ungefär..
Lämnade av mamma och min bror.
Och sedan åkte jag och pappa direkt till akuten..
Väntade en stund innan de var min tur..
 
Och det visade sig att jag hade feber och någon slags bakterie under huden...
Så jag måste käka antibiotika nu ett tag fram över...
Det bästa sättet att avsluta kvällen på.... eller inte..
 
//HANNAFONDELL♥
 

Kanske den sista gången i Falsterbo..

Efter att vi hade käkat så åkte alla ner till Falsterbo.
Vi skulle hämta lite växter och små saker som vi ville ha.
Lite hemskt att de kanske var sista gången jag var i det huset igår.
Världens bästa läge på de huset dessutom.. 500 m från havet..
De suger lite att mormor och hennes bror har bestämt sig för att sälja huset..
Man hade kunnat ha de som sommarhus, så att hela släkten hjälper till att betala det..
Men nej det gick absolut inte...
Kommer i allafall ha lite minnen av henne.. kommer antagligen få hennes säng.
Och sen så har jag köpt/ fått hennes bil.
Så ja jag äger en bil nu.
Ganska coolt.
 
//HANNAFONDELL♥

Kronprinsen.

Direkt efter att begravningen var slut så åkte vi till kronprinsen och käkade.
En jätte gammal resurang som ligger inne i malmö centrum.
Det var en jätte fin utsikt i och med att det låg på våning 26, inte helt säker på att de va 26 men något där i mellan.
Så vi var rätt så högt upp.
Tänker lägga upp bilder på det senare i kvälls inlägget.
Maten var jätte god.
Och det var väldigt trevligt.
Vi var där i några timmar.
 
//HANNAFONDELL♥
 

7 / 5- 2013 begravning för Omi.

Tänkte dela upp gårdagens händelser i olika inlägg.
I detta inlägget kommer jag lägga upp bilder från begravningen och berätta lite kort om den.
Har gjort alla bilder som två olika collage, för annars hade man inte sätt hela bilden i och med att vissa utav bilderna var så höga.
 
Begravningen skulle börja vid 12.00 i tyska kyrkan i malmö.
Anledningen till varför begravningen skulle vara i just tyska kyrkan är för att halva min släkt är tysk. Omi föddes i dresten och bodde där tills andra världskriget slog ut. Hon flydde därför där ifrån med sin man och sin nyfödda dotter. Efter att ha flytt från land till land så hamnade dom tillslut i Sverige.
Dom köpte en tomt och byggde ett hus i falsterbo. Efter ett år eller två så föddes sonen/ lillebror Finnvid och dom kunde återigen leva ett vanligt normalt liv. Men år 1996 hände det som inte fick hända, Max även kallad Opa blev sjuk och inte långt efter gick han bort, en stor sorg spred sig till både släkt och vänner..
Och hon har sedan dess bott i huset alldeles själv.
Fram tills den 21 april då hon lämnade oss.
En annan anledning till varför de blev just tyska kyrkan var för att hennes man som även var min gammelmorfar begravdes där.
 
Vi skulle träffas 20 minuter innan begravningen skulle börja.
Så vi åkte hemifrån vid 8 ungefär..
Efter ungefär 1 och en halv timma så var vi tvugna att stanna  för vi samåkte med mina små kusiner och små barn blir ju lätt griniga så a.. vi var tvugna att käka lite.
Men när dom väl hade fått mat i sig så kunde vi fortsätta att köra.
Vi var framme i Malmö vid 11 ungefär.
Så vi var där först så vi fick sitta och vänta på att dom andra skulle komma.
Begravningen skulle bara vara för familj och släkten.
För det var det som omi hade önskat.
 Det var en jätte fin begravning, med en massa tårar och kärlek.
Kommer aldrig någonsin glömma henne, har så många härliga och fina minnen med henne.
 
//HANNAFONDELL♥
 
 
 
 

Den värsta helgen i mitt liv...

Egentligen så har väll hela veckan varit dramatiskt.. ständiga samtal till sjukhuset i Trelleborg, där min gammelmormor låg..
Varför vi alltid ville ha kontakt med sjukhuset var för att vi hade fått reda på att hon inte hade lång tid kvar att leva.. i början av veckan sa dom att hon hade max två veckor kvar.. men allt eftersom dagarna gick så kortade dom ner antalet dagar och på tordagen sa dom.. : Ni ska vara glada om hon över lever helgen..
Det kom som en chock för mig, Omi min Omi hur ska jag kunna klara mig utan henne, hon var den finaste och snällaste människan jag kände. Jag kunde inte förstå det, att detta skulle vara slutet för henne.. det gick bara inte, hon har funnits där hela mitt liv och nu skulle hon bara vara borta.
Alla minnen som vi hade med varandra, på somrarna när vi
var nere vid stranden och badade och byggde sandslott m.m.
När hon och jag alltid körde morgon gymnastik när jag var liten..
Och när jag berättade för henne om att jag hade träffat Robert, jag minns det så väl, hon bara log och var så lycklig för min skull, hon berättade hur hon hade träffat sin man och allt dom gjorde, hon var så glad... och nu när jag knappt har Robert kvar hos mig gör det extra ont, det känns som att jag har svikit henne..
Och tanken att aldrig kunna göra det igen, nej..
 
Vi bestämde oss för att åka ner till Trelleborg på lördagen för att träffa henne en sista gång för att säga hejdå till henne medans hon var vid liv..
När vi kom fram till rummet där hon låg, så blev jag livrädd.. min mormor var redan där och hon stor grät, och min mormors man kom ut för att prata med  oss.. Jag kände på mig att vi hade kommit försent att hon redan var död..hon bara låg där med vid öppen mun helt blickstilla..
Men plötsligt så rörde hon munnen, och hoppet kom tillbaka.
Jag bröt i hop av lättnad tårarna bara rann, det var så sköt för jag skulle få prata med henne, men tyvärr så fick jag nästan inte fram ett ord, det kändes som att jag hade tappat tal förmågan..
Tillslut så slutade jag gråta, jag gick fram till henne och satte mig vid hennes säng och tog hennes hand och höll den hårt, hon var så varm och jag var tvungen att släppa den flera gånger för att inte bli för varm.
Jag pratade med henne, men hon kunde inte prata, hon bara gjorde läten, hon var för svag.
Det jobbigaste var att man märkte att hon ville svara men det gick inte.
Efter en timme så kom en städerska in i rummet och skulle städa rummet.
När hon var klar så gick mamma in själv och satt hos Omi en stund.. helt plötsligt så kommer mamma utspringande.. hon säger att Omi hade sagt mitt namn och att hon ville att jag skulle gå in till henne och sitta där en stund, satt där inne själv, var så rädd så att jag skakade.
Och sen kom dom andra in igen, vi stannade där i 3-4 timmar, tills vi var tvugna att åka och äta..
Och det var då man skulle behöva säga det där jobbiga, säga hejdå..
Jag började gråta igen, jag gick fram till henne och pussade henne på kinden och sa att jag älskade henne, och sedan sa jag hejdå vi ses snart igen och sen gick jag ut och grät.
Det var det jobbigaste jag har gjort på länge, säga hejdå til någon som man älskar.
 
Vi lämnade sjukhuset och åkte och köpte kina mat, sedan åkte vi til hennes hus och satt på altanen och åt, och pratade.
När klockan var 5 så åkte vi hem, det var en jobbig hem resa, massa tankar och minnen som dök upp i huvudet.
Var hemma halv 8, åkte till Emma för kände att jag inte orkade vara hemma.
Det slutade med att Emma följde med mig hem och sov hos mig.
 
Dagen efter så vaknde vi vid 9, vi gick upp kollade tvn och sedan satte vi oss och åt frukost.
Vid halv 10 så fick mamma ett samtal från min morbror, jag hörde vad han sa, för mamma hade så hög volym på mobilen... han frågade hur vi tyckte att det hade vart igår... och sedan så sa han : Hon har gått bort, hon gick bort för en halv timma sen..
Och då bröt jag ihop och sprang in till mitt rum..
Grät i 1 timma, kunde inte sluta..
Det var en jätte jobbig dag, och en jätte jobbig helg, men jag är så glad att jag han träffa henne innan hon gick bort.
12/3- 1923 till 21/4- 2013 ♥
 
 
//HANNAFONDELL♥
 
 

I fall to fast, crash to hard, forgive to easy, and care to much.

Tillbaka med nya tag igen.
Har haft en blogg paus sen den 21/4 då min gammelmormor dog, kände att jag inte hade någon ork till att blogga eller göra något över huvudtaget.
Men nu är jag här igen och känner att jag nog har lite att berätta om.
Om min dramatiska helg förra veckan till exempel m.m.
 
Och just nu sitter jag i klassrummet och har mediakommunikation...jag borde egentligen jobba med orkar verkligen inte det, är så sjukt trött för det är så himla mycket i skolan nu.
Massa nationella prov står på shemat dom kommande veckorna, och vi har bara gjort två stycken än så länge så har ganska många kvar, tyvärr.
Men när dom jävla proven är klara så har vi sommarlov.
Har lite att se fram emot.
 
//HANNAFONDELL♥

12 mars 1923 - 21 april 2013... †

Jag träffade dig igår och idag är du borta.
Klockan 9.30 fick jag beskedet om att du hade lämnat oss.
Du var  världens finaste ängel den som bekyddade och tog hand om alla.
Världen här utan dig kommer bli tom att inte ha någon Omi att krama om och skämta med.
Jag älskar dig och kommer alltid göra.
Jag hoppas att du har det bättre på andra sidan, vi ses snart Omi.
 
12/3 - 1923   -    21/4 - 2013.
Hildegard Prescher.
Även kallad Omi.
 †
 

//HANNAFONDELL♥
 
kommer ta en blogg paus, orkar inget för tillfället bara gråter.
 
 

Katter

 
 Hade lite tråkigt förut så tog mig äran att fota mina små katter.
För övrigt idag så har jag varit i skolan och sånt.
Efter skolan var jag med emma en stund innan hon skulle hem och äta.
När hon hade gått så satte jag mig och fixade designen på bloggen, bilderna på sidan av bloggen framför allt. Det tog ju ett tag innan jag fattade hur man skulle göra, men sen löste det sig.
Resten av kvällen så har jag väll suttit framför datorn, kollat på tvn och lyssnat på go musik.#lovelife
Nu blir det sängen och kolla tvn en stund innan det är dags att sova.
bilderna.
bild 1 . Smulan
bild 2. Björn
 
//HANNAFONDELL